Av miljöskäl väljer jag att gå till jobbet. Det tycker jag fler borde göra. Här kan ni följa hela min väg till fabriken. Häng med.
Av miljöskäl väljer jag att gå till jobbet. Det tycker jag fler borde göra. Här kan ni följa hela min väg till fabriken. Häng med.
En av Södermalms dolda pärlor.
Rackarbacken, helt ljuvlig.

Inte missa.
Sex kronor femtio öre.
Jag vill minnas att tidningen Poster kostade 6.50.
Som ni kan se på sidan med fakta om undertecknad är Sweet med bland musikaliska influenser. Sweet regerade stenhårt i många år. På väggarna satt alla planscher jag kom åt, utom den här.

I original i Poster var den utan stjärna, vem har satt dit den? Mick Tucker var helt näck, på sjuttiotalet, i en ungdomstidning.
Detta inlägg är tillägnat Kristin, Miss Es (f.d.?) jobbarkompis. Om Kristin vet jag egentligen ingenting mer än att hon är en rolig rackare, och ja, historien om den här bilden och vårt enda möte är för luddigt för att berätta här.
Från toaletten på Pizzeria Verona, Ringvägen vid Blekingegatan.
Avdelningen mån om sina kunder.

Hemsidan växer stadigt, besöksantalet stiger. Fansen blir mer och mer krävande, men ni kan vara lugna, det kommer inte att ske någon kommersiell exploatering av Södermalm.

Tröjan nere till höger är garanterat en piratupplaga. Från värsta turistfällan i Gamla Stan. Ingenting är heligt längre.
Helt otroligt. Efter ett år med kameran har jag nu lyckats lista ut hur filmfunktionen fungerar, och hur den samarbetar med Youtube. Fram med 3d-glasögonen, för nu blir det åka av.
Vafalls?
Räcker det inte med en hink pulver, en skvätt vatten och en jätteflaska småhärsket margarin för att få kalla något hemlagat?
Det brukar ju gå bra.

Fotografiet är från Mariatorget.
Julen 1976 går inte till historien som någon av de mer muntra. Jag vill minnas att den firades på Edinsvägen, jag kan ha fel.
Eftersom jag ofta var ensam som barn gällde det att hitta på egna tidsfördriv. Att spela hockeyspel, det riktiga Stiga utan spelare bakom målet, och sköta båda lagen var ett. Något jag kunde sysselsätta mig med flera timmar i streck.
Stigas innovation med ett fotbollsspel var en bra tanke, men det höll inte hela vägen. Fem utespelare och en boll som hela tiden flög över sargen gjorde det till en sämre variant av hockeyspelet.
Det måste ha försvunnit från marknaden ganska omgående. Mitt är borta, det jag fick på julafton 1976.
Notera gärna högen med Buster bakom bortre kortsidan. Bilden är tagen genom fönstret hos en frisörsalong på Maria Prästgårdsgatan.
Jag är ju verkligen ingen slipsjeppe, tvärtom. Kan inte knyta och använder aldrig slips. Ändå har jag i närmare tio år letat efter en smal, helgul slips av enkel modell, utan att lyckats.
Ville Vessla hade en som var så snygg.

Efter alla dessa år är det dags att ge upp. Under sökarradarn letar sig istället in en svart slips. Inte för att användas lika frekvent som Dan gör, men varför inte ibland?
-
Förresten, ett år kvar. Lever någon på bilden?
Det är inte lätt, men det går fortfarande att hitta fickor av frihet när man är ute och reser.

Rädda Linjalen?
Trycket på Johan Johanssons tröja under spelningen med Strindbergs på Kulturhuset för några veckor sedan.
Kvarteret Linjalen är en seg och korrupt följetong här på Söder. Linjalen beskrivs ibland lite von-oben som Södermalms Tensta. Ett stort förortsområde placerat mitt på malmen.
Det har gått upp och ner för området genom åren. För närvarande känns området mer stabilt än på länge.
Däremot pågår sedan flera år en mycket inflammerad och i många avseenden ohederlig kampanj för att ombilda hyresrätterna till bostadsrätter.

Johan bor i området och har kämpat med näbbar och klor för att spara en liten enklav av hyresrätter på Söder. I våras vann dom en omröstning bland alla boende.
Som alla vet brukar inte sådana petitesser påverka de som vill ombilda. Striden lär fortgå.