Ett riktigt tunnbröd

På Åsötorget, bredvid Skrapan, ligger korvmojen Åsögrillen. Åsön är ett fint gammalt södernamn. Nu riskerar det dock att hamna i vanrykte.

I en vegetarisk tunnbrödsrulle ingår:
bröd, mos, ketchup, senap, lök, sallad, tomat och kryddor. Fyrtio spänn är dyrt. Ett mer normalt pris brukar ligga runt 30 – 32 kronor.

I den översta rullen ingår precis samma sak som den vegetariska, plus då en korv, kokt eller grillad.
När jag frågade om det verkligen kunde stämma, nickade korvgubben generat.

Mitt livs bästa och överlägset mest prisvärda tunnbrödsrulle åt jag strax söder om Borlänge förra sommaren, efter Peace & Love. Jag har glömt vad orten heter, men det var något halvtöntigt.
Vi stannade till där på vägen hem. Omar, Kenta och Mulle stegade mot Donken, jag gick iväg till korvkiosken (Frasses?). Billig, stor och välsmakande. Härlig dialekt i luckan.

Tabu

Semsterparadiset

Humöret är inte alltid på topp, uppe i ottan, fabriksvisslan någon timme bort.

Jag brukar lyssna på morgonekot, en ny vana med de senarelagda arbetstiderna.

Maldivernas president är i Sverige. Han ska ta emot ett pris. Allt elände med klimatet som människan orsakat drabbar olika hårt, beroende var på jorden man råkar bo. Maldiverna riskerar att försvinna helt om hundra år, troligen ännu snabbare, med tanke på hur alla strutsar beter sig.

Presidenten låter ändå som en glad fyr. Man håller på att lägga undan pengar för att kunna köpa upp land och helt enkelt flytta befolkningen när det inte finns några möjligheter att bo kvar.
Slut på inslaget.

Hmmm,
lite äpple och paprika kvar på frukosten. Visst hinner jag ytterligare en kopp te?

Om jag bodde på Maldiverna och hamnade på ett möte om var det skulle köpas land skulle jag komma med två synpunkter;
Hong Kong går bort, säkert trevligt men oerhört dyrt per kvadratmeter, antagligen dyrare än Södermalm.
Vidare skulle jag jag propsa på att komma till ett ställe som inte riskerade att ligga under vatten än på ett tag.
Sverige är ju sjukt glest befolkat. Här skulle Maldiverna kunna köpa sig ett rejält stycke land. Uppe i Lappland.
I framiden kanske man kan åka på skidsemester till Maldiverna?

Dags att hasta iväg. Fingerincidenten är bara några timmar bort.

Plupp

Jag är verkligen ingen skogsmulle. I går på Alewald skar jag mig på ett Trangia-kök. Efter att ha blodat ner det mesta var personalen framme och frågade om jag behövde hjälp.
Vilken fråga.

Hur ska det gå?

Pica Pica

Bu för min födelsedag. Ett streck, två. Tvärs över. Eller kanske ska det vara två snedstreck? Flyttad med eftersändning, men jag vet inte var.

I går försökte jag få en text publicerad på Friskis hemsida, det gick inte alls. Synd, för då hade jag kunnat länka dit, det händer saker även i mitt liv.

Sätter man sig ned och tittar på internet, tittar långt ut i kanten, där kan man hitta trevlig musik. I eftermiddags fann jag en Ghost Town, tre egentligen. Inte den vanliga, fortfarande The Specials, men varianter på den kända. Det är en maffig låt, som håller för att mixas om.

En gång i tiden var jag en flitig biobesökare, inte längre. När kvällens planerade aktivitet försvann upp i ett regnmoln styrde jag kosan mot kinon.
Strömavbrott. Va? Sånt kan dom ju hållas med på landet.
När jag flanerade hem i makligt tempo låg det något spökligt över Södermalm. Just när jag skulle sätta nyckeln i portlåset kom strömmen tillbaka. Kodlåset fungerade.

Vad gör fåglarna när det regnar? Ont om paraply.
Jag har fågelfobi, alltså har jag ett ringa intresse för vad fåglarna har för sig här i staden. Ändå har jag har fått span på en skön fågel, den håller till i ett cykelskjul vid Wollmar Yxkullsgatan 52. Varje gång det regnar sitter han/hon därinne. Högst upp på ett styre. Inte bara för att vila, utan för att vänta ut regnet. Helt ensam. Inte en enda fågel i närheten.