Vänder blad

Om jag hade varit ambitiös och hållit ordning på läsningen i år hade det kunnat bli en ordentlig sammanfattning. Det har inte varit fallet.

När hyenorna slitit klart. Vad gjorde Thommy Berggren ute i pressen? När allt det låga fått sitt, stod Lars Noréns bok kvar som årets läsupplevelse.

Det har som vanligt blivit en hel del fackböcker. Ingen lika golvande som Tyst Hav för prick ett år sedan. Några förvirrade böcker om krukskärvor i öknen, Dödahavsrullar. Ett totalt självmål i boken om Trygghetsnarkomaner. Några tappra försök att reda ut begreppet snäll. Snäll hoppas jag kommer tillbaka, snäll är inte dum. Snälla.

Två böcker sticker ut. Två böcker som fått mig att tänka vidare, verkligen reflektera kring vad jag håller på med. Benny Haags bok om alkohol, om vilka det är som har problem, och inte.

Den andra borde jag egentliga ägna mer skriverier åt. Pontus Herins ”I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra”. Slumturism, folk som lever med hemlösa, a cheap holiday in other peoples misery är förkastligt. Vedervärdigt att om läsa och ta del i. Herins bok faller onekligen i den fällan. Eftersom boken ändå inte gett mig någon ro efter läsningen ställer den en del bra frågor. Många ömma punkter och tår. Oändligt med förenklade slutsatser blandas med insikter i den viktigaste frågan vi har att lösa.
Södermalm, lunch

Läs även andra bloggares åsikter om pontus herin, benny haag, lars norén, tensta, djursholm, hemlösa, alkohol

Hur man gör en film

Idioti, jag vet inte.
Kanske är det löjligt att påstå att det inte lockar ibland. Att man inte alltid håller näsan högt upp i det blå och bara passerar förbi. Var gränsen mellan sjuk humor och ren skär idioti går är antagligen lite flytande, beroende på hur man mår.

Ok, det fanns en scen jag höll på att skratta mig fördärvad åt.
Döp en film till Zack and Miri Make a Porn, plocka med Traci Lords i rollistan och chansen att jag ska titta är minimal.

Kan du inte bara erkänna att du gillade filmen? Du skäms ju för att du gillar romantiska komedier, och här fick du en som knappast uppfyller kraven som hör till.

Alla krav var visst uppfyllda. En riktig romantisk komedi, som var bra. Dessutom fick jag lära mig ett antal nya ord och handgrepp.
Ett lyckat Lost-skämt gjorde inte saken sämre.
Södermalm, kväll

Läs även andra bloggares åsikter om porrfilm, porno, zack and mira make a porn, porr, lost, romantisk komedi

Inbjudan till Spotify

Nyfiken på vad alla pratar om?

Lyssna på mina 13 rätt.
Äntligen kan du sitta med en full kupong:
http://open.spotify.com/user/tigerrobert/playlist/5JlD9DUxNOC2SaZO3k2ZWB
Södermalm, morgon

Etapp fyra

För ett par helger sedan gick jag sträckan mellan Öringe och Tyresta By på Sörmlandsleden. En dånande tystnad i skog och mark. Alla fåglar är hemma och man går djupt inne i skogen.

Tyresta By

Idag har jag avverkat etapp fyra, mellan Tyresta By och sjön Rudan vid Handen. Inte alls lika behagligt. Trots att leden för det mesta går i skogen är det hela tiden ett jämt malande av trafik runt om. En fin dag blev det ändå, och hästarna var fram och hälsade en bit utanför Handen.

Södermalm, eftermiddag

Läs även andra bloggares åsikter om hästar, rudan, handen, tyresta by, sörmlandsleden

Check

Lukas – bock

Selma – bock

Tage – bock

Scooby Doo – bock, tidiga originalavsnitt

Då börjar det så sakteliga bli dags att lägga den här julen till handlingarna.
Södermalm, lunch

# 1 Agne

Säg hej till Agne. Han bor vid Årstaviken.
Han firar jul tillsammans med släkt och vänner nedanför Tanto.
Södermalm, lunch

Hey, lovely

Mycket mer än så här blev det inte. Upp och nicka sockerdricka. Fem minuters sol och sedan adjö.
Södermalm, lunch

Somliga går i trasiga

På 80-talet bodde Omar i Finntorp. Råkade man somna i hans lägenhet hände det ofta att strumporna var sönderklippta vid tårna när man vaknade.

Ibland när hela livet känns som ett par sönderklippta strumpor känns det bra att kunna konstatera att Bruno K Öijer sålde ut sju föreställningar på Södra Teatern vid Mosebacke här i höst. I den här staden. Södran är rätt stor, biljettpriset låg en bit över 300 spänn. Knökfullt, och den föreställning jag såg, i fredags, var omtumlande. Det är inte alltid synd om människan.
Södermalm, kväll

Läs även andra bloggares åsikter om bruno k öijer, södra teatern, mosebacke

Vitos biljardkö

Här hade jag tänkt göra mig till och verkligen leta rätt på nätartikeln i DN. Nu verkar den inte finnas utlagd.

I lördags fanns det i papperstidningen en artikel om det legendariska skivbolaget Rough Trade. Skivbolag och skivaffär. En väl värd omväg varje gång man var i London.

I artikeln intervjuas Geoff Travis och Jeannette Lee om arbetet med att hitta nya artister. Lees förnamn stavas omväxlande med ett och två n texten igenom.

”Jeanette Lee, tidigare PIL-medlem” kommer kanske som en överraskning. En doldis som deltog i olika kreativa sammanhang utanför det rent musikaliska i PiL. Hon gjorde sitt bästa för att hålla sig undan media.

Nu är hon äldre, men är ändå lätt att känna igen på fotografiet i tidningen. Utan blomma i mungipan.
Tyvärr får man bara fram en kvinnlig biljardspelerska på Google.

Ett av rockhistoriens starkaste album är Flowers of Romance med Public Image Ltd. På konvolutet finns en ung Jeannette Lee. Ett tilltag som hon inte kände till och var delaktig i. Omslaget matchar det musikaliska innehållet, klassiskt.
Södermalm, morgon

Läs även andra bloggares åsikter om pil, public image ltd, flowers of romance, rough trade, jeannette lee, geoff travis, dn, dagens nyheter

Minnen

Jag dundrar fram i Soprano. De tre första säsongerna tassade jag fram med en box om året. Nu går det i ett rasande tempo, slutet närmar sig. Det var under en av alla begravningar i serien som jag kom att tänka på ett av mina svar i bokenkäten nedan.

”Jag älskar slitna pocketböcker. En bok ska vara sliten, läst och älskad. Fina, knappt öppnade böcker har något tragiskt över sig.”

En gammal bok som bara stått orörd påminner om ett hårt uppsminkat lik.

Svordomar och könsord är för det mesta enbart pinsamma. Cocksucker, ja inte är det ett ord som jag använder, varken på engelska eller svenska. Paulie, mannen som oftast bär träningsoverall, kan dock använda ordet utan att skämmas för sig.

Var det meningen att man skulle skratta åt scenen där Tony tar udden av syster Janices kamp mot sin ilska? Tony lämnar middagen, myser och Kinks version av ”I’m Not Like Everybody Else” går samtidigt som eftertexterna.
Jag skämdes och funderade. Genial scen.

2:11 var det You Can’t Put You Arms Round A Memory med Johnny Thunders i slutscenen. Det kändes fint. Knappt fyra säsonger senare dök han upp igen, nu med Pipeline.

Södermalm, kväll

Läs även andra bloggares åsikter om sopranos, johnny thunders, kinks, cocksucker