Kåkfararen

Nästa ledighet, nästa sommar.
Då ska jag minsann få till det. Bara det blir semester så ska jag rätta till vissa saker. Stora vidlyftiga planer på att resa. Både inre och yttre.

Trapani kanske. Visst vore det underbart att hinna med det som fick väljas bort förra gången. Klarar fötterna att gå till S.d.C? Hur långt, inte går det att lägga fem sex veckor på ett sådant projekt, eller går det?

Eller bara en stuga. Utan el och alla bekvämligheter. En gång för alla bara rensa huvudet. Eller, eller och alla eller.

Svart Som Silver. Bruno K Öijer.
I den långa, avslutande dikten Aldrig:

och var det inte han som skrev
att vi bara släpps fria ett par veckor om året
för att täta utsidan
till den anstalt vi byggt av våra liv

Södermalm, natt

Janne, min vän

Förra året förekom det knappt ett enda inlägg utan att min cykel avhandlades. Punktering, fel på låset och annat. I år inte ett knyst.

Skälet är enkelt. Den blev stulen i våras. Från cykelrummet i källaren. Snopet. Problemet var att det skedde under en helt vansinnig kastperiod, så jag blev närmast glad att den försvunnit. Även om jag förstod att det var fel knöt jag näven i fickan och grymtade ett yessss. Gick upp i lägenheten och bestämde mig för att glömma bort den. Ingen cykling för mig, bara promenader.

Några cyklar har jag slarvat bort genom åren. Den som blev stulen på Blekingegatan 1992 saknar jag fortfarande. Då blev jag topp tunnor rasande.

-

Har jag vågat mig upp på vinden för att titta efter Bruno K Öijer ännu?
Avvaktar fortfarande.
Södermalm, kväll

Val

Det är lite politik på Södermalm.
För drygt ett år sedan klagade jag här på hemsidan över den intensiva bevakningen av det stundade valet i USA. Ibland kollar jag igenom posten lite extra noga för att se om det inte är så att det trillat ned ett röstkort i brevinkastet.
Icke, ännu.

Vill man delta i kampanjen kan man köpa en t-shirt på Götgatan.

-

Två år kvar innan vi röstar i regionalvalen här i Sverige. Kampanjen har redan börjat, här ett klistermärke från en stolpe på Skaraborgsgatan.
Södermalm, kväll

Läs även andra bloggares åsikter om obama, val, jan björklund, skaraborgsgatan, götgatan, politik

Halvarsson

Missa inte att det har börjat rassla till lite på Halvarsson, länk ute till höger.
Södermalm, kväll

Svart som silver

Jag är rädd.
Sitter nere i lägenheten och hukar. Vågar inte gå upp på vinden och titta. Varje rensning bland mina ägodelar upplevs som positiv. Nu är jag ändå en smula orolig. Har jag slängt mina två Bruno K Öijer böcker? Den stora samlingsvolymen och den lilla pärlan Medan Giftet Verkar från 1990.

I fredags när klockan passerat 01:30 och sömnen borde varit närvarande för länge sedan fick jag ett infall att titta till vilka Babel haft som gäster på sistone. Bruno var den mest aktuelle, med en ny diktsamling ute. I lördags letade jag efter boken. Först på Bokmagasinet på Hornsgatan, sedan St. Pauls vid Mariatorget och slutligen boklådan på Götgatsbacken. Slut överallt.
Lite trist att köpa den på Skrapan, men jag kunde inte vänta.

jag har kastat
och gjort mej av med det mesta
jag behöll inte mycket
jag behöll det som faller
jag behöll en handfull snöflingor
när jag säjer till
faller dom igen
när jag säjer till krossar dom berg

Jag är inte klar. Hittills är boken mycket bra.
Jag vill läsa mer. Läsa om den äldre produktionen.

St. Pauls Pappershandel. Ligger i sydöstra hörnet av Mariatorget. 120 år på samma plats. Imponerande. Snart vet vi om adressen är Mariatorget eller St. Paulsgatan.
Södermalm, kväll

Läs även andra bloggares åsikter om bruno k öijer, svart som silver, babel

Teparty

Ååhh, jag vill bara fylla hela inlägget med ord som nice, chilla och softa. Det är dessa känslor som bubblar i hela kroppen efter en skön eftermiddag ute vid Babajan, vid Etnografiska.

God lunch nedanför tehuset. Fika inomhus, tyvärr tog jag en konstig tesort med popcorn.

Enligt anslag vid disken är restaurangens framtid hotad. Det låter illa. Rädda Babajan. Under promenerade tillbaka mot Djurgårdsbron möttes vi av solen. Livet kan inte bli mycket bättre.
Södermalm, kväll

Läs även andra bloggares åsikter om babajan, etnografiska, tehus

Koppar

Med en tekopp i hand kan man slå hela världen med häpnad.
Dessa är från Kaolin på Hornsgatan, i slutet av puckeln.

Jag ställer extremt stora krav på mina koppar. Diverse mer eller mindre märkliga kriterier måste uppfyllas. Kopparna är gjorda av Karin Bengtsson. Helt i min smak.
Södermalm, förmiddag.

Läs även andra bloggares åsikter om kaolin, karin bengtsson, puckeln, hornsgatan, tekopp

Kamera

Hornsgatan, inte alls så länge sedan.
När cyklister kunde parkera.

Affären finns fortfarande kvar på samma ställe. Upp mot krönet innan backen vänder nedåt åt Hornstull till. Jag ska undersöka kamerautbudet, trots att butiken ingår i Expertkedjan verkar det mest finnas bara kikare.

Fido

Ovisshetens lov.
Hundar är ena baddare på att lukta. Såg ett inslag om en liten pissväska som kunde lukta sig till när människor var på väg att dö. Imponerande. Om än osäkert till vilken nytta.

Efter det har jag specialstuderat alla hundar jag sett ute på stan. Utrustade med ett brutalt luktsinne, varför behöver Fido då dra nosen utefter marken hela tiden?

Nu är jag allergisk mot pälsdjur så det kommer aldrig bli aktuellt att skaffa vare sig hund eller katt. I himlen hoppas jag det finns en djursort där hund och katt korsats, för var för sig håller dom inte.
Södermalm, kväll

Fåtölj

Typiskt.
För två veckor sedan köpte jag en fåtölj. Idag fick jag syn på den här. Med plats för fem meter böcker hade den varit helt perfekt. Från Italien, var annars.