Subterranean Jungle

Tidigare i veckan hittade jag min Moleskine igen, den hade varit borta en tid. Efter att ha bläddrat och läst en stund insåg jag att den varit borta ända sedan jag läste intervjuboken med Klas Östergren.

”Jag hade inte hittat Sture Dahlström än, det gjorde jag i slutet av sjuttiotalet, och han blev sedan viktig som en inspiration för Henry Morgan när jag började skriva Gentlemen”.

”Alla som tänker självständigt blir outsiders. Bara de låter bli att göra det offentligt.”

Annars är det rätt röriga anteckningar.
Måste bli bättre. I veckan hörde jag ett samtal mellan två slitna existenser på Krukmakargatan, sträckan mellan Rosenlundsgatan och Torkel Knutssonsgatan. Området är närmast en krigszon på dagarna, där bland byggbaracker och annan bråte stod en man och berättade om hur han snabbt ”cashat in deg för att mörka en historia om en undulat”. Hur mycket jag än tänker kan jag inte återskapa exakt hur han sa, meningen var ren komisk poesi i några få ord.
Där hade min Moleskine kommit väl till pass, får inte glömma den varje gång jag går ut.

I morse vaknade jag av att reklambladet Södermalmsnytt landade i hallen. Måste ha varit redan runt sju-tiden. En artikel handlar om det märkliga fenomenet att folk som är ute på lokal sitter och pratar i mobiltelefonen istället för med de som sitter vid bordet.
”Psykopater är läskiga. Ungefär lika läskigt är det med folk som har pillat in telefonen i örat. Att stirra tomt rakt fram och samtidigt föra en engagerad och högljudd konversation med tillsynes ingen är inte okej.”

Missa inte filmen när Maggan gör vårrullar. Vill se mer av den regissören!
Södermalm, 09:15

Lucky Louie

I kväll finns det ingenting jag borde göra.
Smäller på ett avsnitt till av Lucky Louie. Osannolik sit-com från USA.
Södermalm, 19:30

Spridda middagar

Sitter och plockar bort middagen från den uppslagna boken framför mig. Några kringspridda linser, quinoa som ändrar form så där oväntat som hirs. Ett och annat pepparkorn.

Jag har aldrig haft några problem med att äta ensam. Bara det finns något att läsa.
Med värmeunderlägget går det att på ett snillrikt sätt rigga upp En Dramatikers Dagbok. Det är inte långt mellan skratten i boken, komiken ligger ständigt latent, ofta ofrivillig kan tänka.

Till maten dricker jag givetvis vatten.
Södermalm, 19:09

Allvarligt talat

Sommaren är räddad framför radioapparaten. I sommar blir det inte Sommar, utan fem program med Kristina Lugn. Kanske blir det någon sommarpratare också, men detta kommer jag inte att missa: Allvarligt talat.
När det dessutom finns möjlighet att lyssna i efterhand på nätet behöver jag inte ens lägga om semestern.
Södermalm, 20:50

Läs även andra bloggares åsikter om kristina lugn, allvarligt talat, sveriges radio, p1

Boleyn

Bättre än så här kan inte vädret bli i mina ögon. Klarblå himmel och svalt. Ben Sherman, läderjacka och jeans. Efter en längre promenad på Södermalm börjar jag känna mig beredd att bli friskförklarad. Jag brukar i allmänhet vara väldigt snar att göra det, ack så tråkigt det är att gå runt och plågas.
Visserligen behöver jag fortfarande hålla i mig när det är dags att nysa. Annars är det onda mest lokaliserat i den vänstra skinkan, eller som det heter här hemma – west ham, inte alls united med den högra.
Jag har till och med lyckats lista ut vad det beror på. Övar på att bättra mig.
Södermalm, 15:29

Pipeline

Läs om Pipeline i Sundsvall här.

Lyssna på Pipeline, Johnny Thunders:

Södermalm, 23:36

Jag vet egentligen ingenting

Middag. En kopp te, banan och en knäckemacka.
Sitter och lyssnar på Throbbing Gristle, tittar ut. Gick till biblioteket vid lunchdags, mössa och vinterjacka.
Stretchar röven ur led.

Jag har scannat kopiöst med bilder den senaste tiden. Samtliga från mitten av 80-talet. Inga passar här på hemsidan. Det har varit roligt, omtumlande och väckt många minnen.

Lånade Trollkarlen från Oz. Boken dyker upp i nästan varje analys av Lost, vecka efter vecka.

Livet börjar snart.
Södermalm, 18:48

Pinsamt

Även om Sid antagligen inte håller med* är jag rätt sparsam med ordspråk och talesätt.
Själv vill jag tro att jag enbart använder två;

Var dag har nog av sina egna bekymmer och

Den friske har många önskningar, den sjuke bara en.

Det har varit pinsamt tyst om tältet. Finns att läsa ett inlägg om detta från Södermalms begynnelse. I söndags när solen gassade som mest tyckte jag det var dags att åtminstone prova hur det ser ut rest. Styrde kosan mot Tantolunden. Stod i en sluttning och bökade. Tältet var mycket komplicerat. Pinnar och skit överallt. När allt var klart insåg jag direkt att tältet aldrig skulle komma till användning i framtiden. Brydde mig inte ens om att försöka få ner det i den minimala påsen, pulade allt direkt i ryggsäcken. Ryggsäcken blev en perfekt kudde. Jag låg och njöt i solen en dryg timme. Vattenflaskan inom räckhåll. Allt kändes helt perfekt.

När jag reste mig upp högg det till i ryggen. Mer än det någonsin gjort tidigare. I måndags tog det tre minuter att bara ta sig ur sängen. Jag vet inte om det är en vanföreställning, men något säger mig att det är bättre att röra sig när ryggen gör sig påmind. Därför tog jag mig till jobbet. Efter tre dagar på fabriken är det inte lika illa, men i morgon blir det veterinären.

-

* För att råda bot på min klena uppsättning med pappa-skämt gick jag och köpte en bok för några år sedan, Pinsamma Pappan. Några tips har jag fått, men det räcker inte långt.

-

Jonny, missa inte mitt svar på filmlänken
Södermalm, 15:26

Hela havet stormar

Det känns en smula konstigt att sitta här med facit, och inte riktigt förstå vad det betyder.
Första veckan i juni arrangerar Stockholms första generation av punkare en gala på Berns. Flera av de allra tidigaste banden ska åteförenas för en kväll. Dessa band såg jag live när det begav sig. Jag var runt på Musikverket, 4:an och otaliga andra ställen och lyssnade på de första stapplande punkstegen i Sverige.
Ändå kan jag inte känna att jag var en aktiv del av den perioden.

I lördags samlades stora delar av de som utgjorde Svinen i Vasaparken, uppe på Svinhöjden. Andra, eller till och med kanske tredje generationens punkare. Åren runt 82-83. Solen sken och det var roligt att träffa en massa människor man inte sett på över 20 år.

Bland Svinen finns det en handfull människor som betytt, och fortfarande betyder oerhört mycket för mig. Helt enkelt livsviktiga människor som på olika sätt varit med och format mitt liv. När jag ser tillbaka kan jag konstatera att åldersmässigt och musikaliskt hade jag inte speciellt mycket gemensamt med de flesta i den här gruppen.

Känslan så här dagen efter, och med blicken fram emot kvällen på Berns i juni, är att jag föll mellan stolarna. För ung 1978/79 och för gammal 1983. Det kombinerat med bristfälliga sociala egenskaper har gjort att det mest kändes fel. Att jag ville tillbaka hem, till Södermalm. Till det liv jag byggt upp nu, och trivs bra med. Förut fanns det dessutom ett antal genvägar att ta till om man kände sig utanför, dessa är stängda nu. Tack och lov.

Jag kommer med all säkerhet att ta mig till Berns. Även det kan bli en trevlig kväll.
Fast det är otroligt vad alla blivit gamla.
Södermalm, 20:19

Böcker

Här kommer ytterligare en enkät. Som alltid är dessa plockade från Mymlan, länk ute till höger.

1. Vilken bok läste du senast?

Nio gånger, av Harold Pinter. Dramatik och överraskande bra. Tips från Lars Norén.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?

Jag planerar att läsa Lars Noréns tegelsten under resten av året. Den läsningen kommer jag att blanda upp med andra böcker, först på tur är Ett år av magiskt tänkande av Joan Didion. Den låter spännande.

3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?

Jag försöker läsa varann. Det går så där.

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv?

Aldrig. Däremot kan jag dra ned på tempot något alldeles oerhört om boken är riktigt bra. Allt för att få ha den kvar längre.

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?

Aldrig efter topplistor och omslag. Annars är jag alltid öppen för förslag.

6. När blir en bok för lång?

När den är illa skriven.

7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?

Ja, absolut. Vissa författare måste läsas på engelska, t. ex. I Welsh.

8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa?

Inte alla. En bra bok som passar en viss kategori vänner kan jag tjata om. Tillsammans är man mindre ensam jobbade jag hårt med på några utvalda.

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp?

Tråkig är inget större problem. Svagt skriven så blir det silkessnöret ganska omgående.

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?

Numera har min bokhylla god bredd. Sett till antalet böcker är min samling av böcker kring punkåret 1977 överrepresenterat.
Södermalm, 18:19